Specialsakkunnig, Tuomas Lihr, Justitieministeriet
Ärende: Revidering av anvisningar för hörande vid författningsberedning
Hänv: Förfrågan per e-post 30.6.2023
Bästa Tuomas Lihr,
Tack för er förfrågan om remissinstansers erfarenheter av ministeriernas höranden vid författningsberedning.
Folktinget är en lagstadgad organisation (lag om Svenska Finlands folkting, 1331/2003), som arbetar för att säkerställa den svenskspråkiga befolkningens språkliga rättigheter i Finland. Till Folktingets uppgifter hör att ge utlåtanden, och vi får begäran om utlåtanden från ministerier och riksdagens utskott. Eftersom Folktingets verksamhet uttryckligen gäller tillgodoseendet av språkliga rättigheter är det motiverat att vi i detta fall lämnar ett eget remissvar i stället för att besvara frågorna i arbetsgruppens frågeformulär.
Som utgångspunkt framhåller Folktinget att det vore önskvärt att svenska språket används oftare inom författningsberedningen än i nuläget. Ett gott exempel på detta är arbetet i språklagskommittén kring millennieskiftet, där medlemmarna och justitieministeriets beredande tjänstemän använde finska och svenska både i den muntliga kommunikationen och i utarbetandet av beredningstexter. På detta sätt blev en parallell användning av båda språken en naturlig del av arbetsprocessen. Det här innebar i sin tur att de remissinstanser och enskilda sakkunniga som kommittén hörde hade likvärdiga möjligheter att ta ställning till beredningsmaterialet på finska eller svenska.
Med hänvisning till detta är det en utmaning att endast 3,7 procent av de statsanställda är svenskspråkiga i nuläget (Utredning om språkkunskaper vid statliga myndigheter, JM 5.6.2023). Folktinget ser det som nödvändigt att man utreder orsakerna till den låga andelen svenskspråkiga inom olika förvaltningsområden och vidtar åtgärder med snabb tidtabell. Bristen på svenskkunniga tjänstemän påverkar även tillgången till kontaktpersoner som kan svenska inom olika substansområden vid ministerierna och försvårar ministeriernas kommunikation på svenska med landskapet Åland.
Folktinget konstaterar att betydelsen av språklig jämlikhet framhävs ytterligare när myndigheterna publicerar begäran om utlåtande på webbplatsen utlåtande.fi, där också andra än officiella remissinstanser kan lämna ett utlåtande. Genom denna webbtjänst ger myndigheterna enskilda personer möjlighet att delta i samhällelig verksamhet och påverka beslut som gäller dem själva. Folktinget hänvisar till att säkerställandet av språkliga rättigheter är en förutsättning för att enskilda personers demokratiska rättigheter ska kunna tillgodoses, vilket också gäller begäran om utlåtande.
Myndigheterna har enligt 2 § i språklagen (423/2003) rätt att ge bättre språklig betjäning än lagen förutsätter, vilket följaktligen gäller även hörande vid författningsberedning.
Folktinget understryker särskilt följande riktlinjer av betydelse för hörandet:
att beredningsmaterialet utarbetas på både finska och svenska eller översätts till svenska i ett tidigt skede av beredningen. Det här ger remissinstanserna likvärdiga möjligheter att ta ställning till materialet på sitt arbetsspråk, finska eller svenska. Statsmyndigheterna ska använda svenska i sin kommunikation med landskapet Ålands myndigheter.
att all väsentlig information i beredningsmaterialet finns på finska och svenska, även när materialet inte finns i sin helhet på båda språken. Ett presentationsblad på en (1) sida eller ett kortfattat sammandrag på svenska är inte tillräckligt som faktaunderlag när remissinstanser med svenska som arbetsspråk ska ta ställning till en beredning. Det är vidare viktigt att notera att det utöver landskapet Åland finns tiotusentals svenskspråkiga personer i Finland som inte kan finska eller endast har svaga kunskaper i språket. Enskilda svenskspråkiga personer har i sådana fall inte faktiska möjligheter att lämna ett utlåtande, vilket innebär att deras språkliga och demokratiska rättigheter inte tillgodoses.
att även enkäter, frågeformulär och motsvarande i högre utsträckning finns tillhanda på finska och svenska, när förfrågningar riktas till remissinstanser med finska respektive svenska som arbetsspråk. I det aktuella frågeformuläret är anvisningarna till remissinstanserna samt frågorna finskspråkiga, trots att Folktingets arbetsspråk är svenska.
att myndigheterna beaktar sina skyldigheter enligt språklagen, när de publicerar en begäran om utlåtande på webbplatsen utlåtande.fi. Riksdagens justitieombudsman har i ett avgörande (EOAK/3445/2022) fastslagit att ett tvåspråkigt riksomfattande ämbetsverk inte handlade i enlighet med 32 § i språklagen, när en begäran om utlåtande publicerades endast på finska på webbplatsen utlåtande.fi.
att ministeriernas höranden omfattar de relevanta remissinstanserna. Folktinget har inte alltid fått begäran om utlåtande, trots att beredningen har haft betydelse för tillgodoseendet av språkliga rättigheter, eller har vid enstaka tillfällen mottagit begäran om utlåtande senare än finskspråkiga remissinstanser.
Folktinget understryker slutligen det viktiga i att de kommande anvisningarna för hörande vid författningsberedning publiceras i sin helhet på svenska på webben (kuulemisopas.finlex.fi/sv/), vilket inte är fallet i nuläget.
Helsingfors den 18 augusti 2023
SVENSKA FINLANDS FOLKTING
Christina Gestrin, folktingssekreterare
Kristina Beijar, sakkunnig i förvaltningsärenden