Skrivelse: Tillsynen över social- och hälsovården

24.08.2023 kl. 16:13
Folktinget önskar med denna skrivelse uppmärksamma Regionförvaltningsverket om behovet att utöva myndighetstillsyn i de tvåspråkiga vårdanordnarnas svenskspråkiga verksamheter med hänvisning till de stora strukturella förändringarna i och med vårdreformen.

Regionförvaltningsverket i Södra Finland, registratur.sodra@rfv.fi

Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland, registratur.sydvastra@rfv.fi

Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland, registratur.vastra@rfv.fi

Tillsynen över social- och hälsovården                                                                                                   24.8.2023

Uppmärksammande om behovet att utöva myndighetstillsyn avseende social- och hälsovård på svenska

Svenska Finlands folkting (Folktinget) är en lagstadgad intresseorganisation som har till uppgift att främja Finlands svenskspråkiga befolknings rättigheter samt främja svenska språkets ställning i Finland. Till Folktingets uppdrag hör bland annat att bevaka att myndigheter tillgodoser medborgarnas språkliga rättigheter. För att fullfölja sitt uppdrag gör Folktinget framställningar, ger utlåtanden samt bedriver information och upplysning.

Folktinget blir ofta kontaktat av medborgare som upplever att deras språkliga rättigheter inte har uppfyllts eller att myndigheternas språkliga service på svenska varit bristfällig. Folktinget har under den senaste tiden kontaktats upprepade gånger gällande brister i de svenskspråkiga tjänsterna vid de tvåspråkiga vårdanordnarna (de tvåspråkiga välfärdsområdena, Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen), som enligt lag är skyldiga att ordna vård på både finska och svenska. Kontakter gällande brister i tillgången till svenskspråkiga tjänster för vård av psykisk ohälsa är särskilt framträdande, och de långa kötiderna till svenskspråkig vård medför en mycket alarmerande situation.

Folktinget önskar därför med denna skrivelse uppmärksamma Regionförvaltningsverket om behovet att utöva myndighetstillsyn i de tvåspråkiga vårdanordnarnas svenskspråkiga verksamheter med hänvisning till de stora strukturella förändringarna i och med vårdreformen.

Brister i den språkliga servicen

Folktinget konstaterar att merparten av de tvåspråkiga vårdanordnarna inte lyckas uppfylla sina skyldigheter till fullo att tillhandahålla likvärdig service på finska och svenska. Kunder och patienter vittnar om att de sällan får träffa svenskspråkig personal, att de blir ombedda att byta språk, att digitala tjänster inte fungerar på svenska och att viktiga anvisningar och direktiv inte finns att tillgå på svenska.

Brister finns i synnerhet gällande svenskspråkiga tjänster för vård av psykisk ohälsa, vilket slår särskilt hårt mot barn och unga som mår allt sämre sedan covid 19-pandemin. Barn och unga bollas mellan tjänsterna vid elev- och studerandevården, ungdomsstationer och specialsjukvården vilket bidrar till långa kötider och försvårar möjligheten ytterligare att upprätthålla en oavbruten servicekedja på svenska. Det har kommit till Folktingets kännedom att det särskilt under jourtid är mycket svårt inom huvudstadsregionen att få svenskspråkig service.

Folktinget blir allt oftare kontaktat gällande situationer där offentlig service på svenska har erbjudits med hjälp av tolk. Tolkning föreslås till patienter även för tjänster avseende psykisk ohälsa. Tvåspråkiga vårdanordnare och serviceproducenter som anordnar offentlig social- och hälsovård är dock skyldiga att tillhandahålla likvärdig service på både finska och svenska så att kunderna blir betjänade på det språk de väljer. Det är med andra ord ett lagstridigt förfarande att en tvåspråkig myndighet tillhandahåller vård för svenskspråkiga patienter och kunder med hjälp av tolkar.

Folktinget har även med stor oro följt medierapporteringen om bristerna i tillgången på svenskspråkig skolhälsovård i Helsingfors. Det har framkommit att Helsingfors stad erbjudit svenskspråkiga skolelever servicesedlar för deras skolhälsogranskning till privata vårdbolag. Vårdföretaget har dock inte kunnat erbjuda svenskspråkig service, utan svenskspråkiga skolelever har istället erbjudits tolk. Informationen som förmedlats till elever och vårdnadshavare om detta har getts på finska.

Organiseringen av svenskspråkig verksamhet i välfärdsområdesreformen

Folktinget har inte enbart kontaktats av patienter utan även av tjänstemän, som larmar om att organisationsstrukturerna som nu byggs upp för de tvåspråkiga välfärdsområdena inte säkerställer att de språkliga rättigheterna kommer att tillgodoses i verksamheten. Det har kommit till Folktingets kännedom att svenskspråkig verksamhet till exempel placeras på en låg administrativ nivå i förvaltningen och inte ges tillräckliga personalresurser, vilket försvårar möjligheterna att i praktiken skapa en tvåspråkig organisation.

Folktinget är oroligt för att befintlig svenskspråkig verksamhet bakas in i finska förvaltningshelheter inom välfärdsområdesorganisationerna, till exempel tjänster gällande funktionshinderservice som tidigare tillhandahållits av samkommunen Kårkulla. Detta leder indirekt till att möjligheten att arbeta på svenska gradvis försämras och påverkar möjligheterna att upprätthålla svenskspråkiga servicekedjor. Anställda vittnar om att frågor och enkäter ställda till personalen inte översätts till svenska, vilket har lett till att svenskspråkigas perspektiv uteblir i organisationens uppbyggnadsprocess. Detta riskerar att på sikt urvattna tvåspråkigheten i organisationer även på områden där svenskan idag är stark, och därigenom ytterligare försvåra för kunder och patienter att få tillgång till svenskspråkig service.

Sammanfattning

De språkliga rättigheterna hör till medborgarnas grundläggande rättigheter och tillgodoseendet av dem är en förutsättning för att andra rättigheter förverkligas. I nuläget finns det skäl att granska de tvåspråkiga vårdanordnarnas tillhandahållande av svenskspråkig service med hänvisning till de stora strukturella förändringarna i och med vårdreformen. Klient- och patientsäkerheten äventyras då social- och hälsovårdsservice inte tillhandahålls på patientens eget språk. Folktinget vill särskilt uttrycka en oro över konsekvenserna för de barn och unga som inte får tillgång till vård och stöd på sitt eget språk, i synnerhet då covid 19-pandemin har lett till att efterfrågan på vård för psykisk ohälsa har ökat markant.

Det finns därmed fog för att utöva tillsyn i dessa myndigheters verksamheter samt ge vägledning för att undvika att försummelserna förvärras.

Vänligen,

Svenska Finlands folkting

 

Christina Gestrin

Folktingssekreterare  

 

Christine Kotzev

Jurist