SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD
Folktinget arbetar för att den svenskspråkiga befolkningen ska få social- och hälsovård på eget språk. Det innebär bland annat att Folktinget:
- bevakar att de språkliga rättigheterna beaktas på ett tillräckligt sätt när lagstiftning och nya strukturer bereds inom social- och hälsovården,
- följer med hur kommuner och samkommuner förverkligar de språkliga rättigheterna när de ordnar social- och hälsovårdstjänster och
- informerar om de språkliga rättigheterna inom social- och hälsovården.
Folktinget anlitas ofta som remissinstans av ministerier och riksdagens utskott när det gäller lagberedning och reformer inom social- och hälsovården.
Folktinget har ett social- och hälsopolitiskt utskott som:
- bereder utlåtanden, när de språkliga rättigheterna inom social- och hälsovården bör uppmärksammas i lagberedning och reformarbete,
- samarbetar med myndigheter och intresseorganisationer, när det gäller tillämpningen av de språkliga rättigheterna inom social- och hälsovården,
- bereder skrivelser och uppvaktningar med syfte att uppmärksamma myndigheter på aktuella ärenden som har betydelse för de språkliga rättigheterna.
Folktinget följer aktivt med reformen av social- och hälsovårdsstrukturerna.
Eftersom en fungerande tvåspråkighet inte uppstår av sig själv, är det lika viktigt med bra lagstiftning som att landskapen systematiskt planerar den svenskspråkiga verksamheten.