Utlåtande om rapporten Funktionell svenska

03.09.2012 kl. 15:45
Folktinget har gett ett utlåtande till undervisnings- och kulturministeriet angående ministeriets arbetsgrupps rapport ”Funktionell svenska – utgångspunkter för att utveckla undervisningen i svenska som det andra inhemska språket”

Till Undervisnings- och kulturministeriet

Ärende: Utlåtande angående ministeriets arbetsgrupps rapport ”Funktionell svenska – utgångspunkter för att utveckla undervisningen i svenska som det andra inhemska språket” (7.5.2012), 2012:10

Undervisnings- och kulturministeriet har den 22 maj 2012 begärt Svenska Finlands folktings (nedan Folktinget) utlåtande i ovan nämnda ärende. Folktinget önskar avge följande utlåtande:

ALLMÄNT

Grunden för den finländska kulturen och självkänslan står att finna i vårt lands historiska utveckling och existensen av de två nationalspråken. I samband med att Finland blev självständigt stadfästes att landet har två officiella nationalspråk, finska och svenska. Genom reformen av de grundläggande medborgerliga fri- och rättigheterna, som genomfördes år 1995, och den nya grundlagen som trädde i kraft den 1 mars 2000 stärktes principen om Finlands officiella tvåspråkighet och nationalspråkens jämställdhet samt de språkliga rättigheterna och det allmännas förpliktelser i språkfrågor.

Värdegrunden är klar. För att kunna upprätthålla denna och för att utveckla ett positivt språkklimat behövs kunskaper i nationalspråken samt dessutom i landets historia. Endast på så sätt kan man trygga Finlands framtid som ett land med två levande och fungerande nationalspråk. För att kunna upprätthålla ett fungerande jämlikt tvåspråkigt samhälle behövs det människor som kan tala varandras språk och förstår varandra utan svårigheter.

Statsrådets språkberättelse, regeringsprogrammet och Ahtisaarigruppens handlingsprogram har utgjort bakgrund för arbetsgruppens arbete.

I statsrådets berättelse om tillämpning av språklagstiftningen 2009 konstateras ”att språkinlärningen har minskat i skolorna. Av nationalspråken gäller detta framförallt svenskan.  Svenskspråkiga elever inleder sina språkstudier i finska mycket tidigare än de finskspråkiga i svenska. Finskspråkiga elever inleder i allmänhet sina studier i svenska först när dessa blir obligatoriska i sjunde klass. Kommunernas språkprogram bidrar till detta eftersom allt färre kommuner erbjuder möjlighet att inleda studier i svenska tidigare. Då det erbjuds väljer dock allt färre finskspråkiga elever att inleda tidigare studier i svenska, som frivilligt språk. Finskspråkiga elever skriver dessutom allt mera sällan svenska i studentexamen. Motivationen att lära sig svenska verkar som helhet ha minskat. Otillräckliga språkstudier i svenska inom både den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen påverkar också språkprogrammen i högskolorna, där man i stället för att utveckla yrkesvokabulären är tvungen att reparera bristerna från den grundläggande utbildningen. Otillräckliga språkstudier i svenska på alla inlärningsnivåer håller på att leda till att förutsättningarna att genomföra språklagstiftningen vilar på allt färre språkkunnigas axlar.”

I regeringsprogrammet för statsminister Jyrki Katainens regering står skrivet: ”Tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna utvecklas genom att man kommer att ta i bruk de förslag som lagts fram av Ahtisaaris arbetsgrupp. Under statsministerns ledning utarbetas det en långsiktig språkstrategi för att utveckla de två livskraftiga nationalspråken och utifrån detta konkretiseras åtgärder för regeringsperioden”.

I handlingsprogrammet från Ahtisaaris arbetsgrupp konstateras bl.a. följande:
- studierna i svenska bör inledas senast i årskurs sex
- att kommunen ska vara skyldig att erbjuda minst tre A1-språk varav det andra inhemska språket är ett
- att kommunen ska vara skyldig att starta undervisning i varje A1-språk om minst tio elever är anmälda
- att betoningen i undervisningsmetoderna i nationalspråken i framtiden bör ligga på kommunikativa färdigheter och att delar av undervisningen med fördel kan integreras med andra ämnen
- att språkbad och språkduschar är ypperliga sätt att lära sig nya språk. De statliga projektstöden för språkbad på såväl finska som svenska bör höjas.
- att regeringen bör göra upp ett nationellt språkmål som definierar vilka andra språkkunskaper vi behöver.

Folktinget är i det stora hela tillfreds med riktlinjerna i arbetsgruppens förslag på hur kunskaperna i svenska kan utvecklas, eftersom många av Ahtisaarigruppens förslag har inkluderats. Speciell uppmärksamhet bör fästas vid verkställandet av förslagen och arbets- och ansvarsfördelningen mellan Undervisnings- och kulturministeriet och Utbildningsstyrelsen. Uppgörandet av en klar arbetsbeskrivning för verkställigheten vore här till stor nytta.

STÄLLNINGSTAGANDEN

Folktinget önskar som sitt utlåtande lyfta upp framförallt följande punkter:

Folktinget kan inte godkänna att svenskan som A2-språk ställs i en ekonomiskt sett ofördelaktigare situation än andra språk. Det riktade statsunderstödet för A-2-svenskan bör vara lika stort som för andra språk. Målet bör vara att uppmuntra kommunerna att ordna undervisning i det andra inhemska språket. (åtgärdsförslag 2)

Folktinget uttrycker sin tillfredsställelse över regeringens beslut att tidigarelägga undervisningen i svenska till årskurs 6 i den grundläggande utbildningen. För att uppnå bästa resultat av tidigareläggningen kräver det tilläggstimmar och ökade ekonomiska resurser. Då undervisningen i svenska tidigareläggs är det av största vikt att undervisningen sköts av ämneslärare eller lärare som har utmärkta skriftliga och muntliga kunskaper i svenska. (åtgärdsförslag 3)

Folktinget anser att det vore ytterst viktigt att kunna integrera innehållet i svenska språket och kulturen i de övriga läroämnena i årskurs 1-6 i den grundläggande utbildningen. (åtgärdsförslag 4)

Folktinget anser att läroplanerna för undervisning i svenska, framförallt i den grundläggande utbildningen och yrkesutbildningen på andra stadiet, bör utvecklas så att man betonar funktionella språkfärdigheter. Elevernas förmåga att kommunicera på svenska bör ha hög prioritet. (åtgärdsförslag 9)

Folktinget vill betona vikten av tillgång till språkbadsundervisning. Efterfrågan är idag betydligt större än tillgången. Även behovet av språkbadslärare är stort. Folktinget understöder förslaget om att ministeriet tillsammans med högskolorna skapar en väg för barnträdgårdslärare, klasslärare och ämneslärare att specialisera sig som språkbadslärare. Detta skapar grund för språkbadsundervisningens kontinuitet. Samtidigt bör man slå vakt om tillgången på lärare för undervisningen i de svenskspråkiga skolorna. (åtgärdsförslag 11 och 12)

Folktinget anser det vara av största vikt att resurser anvisas för fortbildning av lärare, klasslärare i svenska samt språkbadslärare. I fortbildningen bör de funktionella språkfärdigheterna ges en central roll för att man ska kunna utveckla undervisningen i svenska enligt förslaget i punkt 9. (åtgärdsförslag 15)

Folktinget betonar att invandrarna bör ges betydligt bättre möjligheter att studera svenska för att bemöta behovet i arbetslivet. Folktinget understöder därför åtgärdsförslagen under punkterna 18-21. Därtill önskar vi att man utreder ifall språkbadsundervisning kunde vara ett alternativ till eller komplement i svenskundervisningen för invandrare. (åtgärdsförslag 18-21)

Helsingfors, den 29 augusti 2012

Svenska Finlands folkting

Christina Gestrin 
Ordförande   

Anders Björklöf
Biträdande folktingssekreterare