Folktinget kommenterar kvalitetsrekommendation

29.06.2020 kl. 14:27
Folktinget har tagit ställning till följande frågor som gäller social- och hälsovårdsministeriets förslag till kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen 2020 – 2023.

Frågorna har besvarats i den elektroniska tjänsten utlåtande.fi.

4. Stöder de exempel på god praxis som lyfts fram genomförandet av rekommendationerna?


I det svenskspråkiga utkastet till kvalitetsrekommendationer leder vissa av exemplen på god praxis till finskspråkiga sidor, även om det nog finns motsvarande svenskspråkiga sidor. Länkarna borde därför systematiskt gås genom, för att säkerställa att länkarna leder till rätt språkversion.   

7. Finns det något annat du vill kommentera i kvalitetsrekommendationen?


Vi utgår från att de tvåspråkiga myndigheterna och serviceanordnarna är medvetna om att kvalitetsrekommendationerna bör genomföras likvärdigt på både finska och svenska och vi påpekar därför inte betydelsen av åtgärder på klientens språk i varje sammanhang. Däremot finns det vissa helheter där det är särskilt viktigt att framhäva nationalspråkens likställdhet och klientens eget språk. Följande punkter är sådana helheter.  

- Organisationernas roll poängteras i kapitel 4 om frivilligarbete. Vi vill betona att svenskspråkiga organisationer både genom frivilligarbete och serviceproduktion har en betydande roll för den svenskspråkiga äldre befolkningen. Därför är det viktigt att man i den statliga och kommunala finansieringen av organisationers verksamhet uppmärksammar tillgången till dessa tjänster på båda nationalspråken. 

- Digitaliseringens betydelse lyfts fram i kapitel 5. Vi betonar vikten av att alla digitala lösningar som riktar sig till klienterna ska fungera likvärdigt på finska och svenska redan när den digitala lösningen tas i bruk. Därför bör det finsk- och svenskspråkiga systemet planeras och utvecklas parallellt. Trots goda tekniska lösningar är det förstås även viktigt att det alltid finns möjlighet till personlig service för personer som inte har möjlighet att använda sig av dator, smarttelefon eller annan teknik.  

- I kapitel 7 om ordnande av tjänster behandlas bland annat klientorienterat tänkande, som är en viktig princip i bemötandet av äldre. Här vill vi lyfta fram vikten av att uppmärksamma klientens eget språk i bemötandet. Utgångspunkten är att en klient inom den offentliga äldrevården i en tvåspråkig kommun alltid ska bemötas på sitt eget språk (finska eller svenska). Vi föreslår därför att det i rekommendationerna i kapitel 7.3 skrivs in att klintens språkliga rättigheter ska säkerställas i den service som ges. 

- I kapitel 10 om säkerställande av tjänsternas kvalitet behandlas bland annat uppföljningssystem. I samband med det presenteras en lista på helheter som är viktiga för att förbättra kvaliteten och som bör observeras. Med hänvisning till klientorienterat tänkande föreslår vi att klientens upplevelse av vården läggs till i listan. Klientens upplevelse torde ha stor betydelse om man vill arbeta för att förbättra kvaliteten på tjänsterna.

-I samma kapitel behandlas också planen för egenkontroll. I tvåspråkiga kommuner innefattar rätten till äldreomsorg av god kvalitet och gott bemötande också klientens rätt till service på eget språk, finska eller svenska. Språket är dessutom en väsentlig del av klientens upplevelse av vården samtidigt som klientsäkerheten förutsätter att klient och personal kommunicerar på samma språk. Därför vore det viktigt att i samband med egenkontrollen även följa upp om klienten i praktiken fått service på sitt eget språk.
 
- I övrigt uppmanar vi beredningen av kvalitetsrekommendationerna att låta översätta texterna i de bilder som ingår i rekommendationen.