Utlåtande om rättigheter

01.06.2020 kl. 12:16
Folktinget har gett utlåtande om beredningen av Finlands tredje handlingsplan för grundläggande och mänskliga rättigheter för 2020–2023.

Utlåtande har getts i form av svar på en Webropol-enkät. 

LIVSOMRÅDESMODELL 

4. Modellen med livsområden lämpar sig för en systematisk granskning av Finlands grundläggande och mänskliga rättigheter. 

☐ Helt av samma åsikt X Delvis av samma åsikt ☐ Vet ej ☐ Delvis av annan åsikt ☐ Helt av annan åsikt 


5. Motivering: Modellen är bra, men vissa rättigheter som tillhör olika livsområden kan vara nära förknippade med varandra. Därför vore det viktigt att också kunna behandla rättigheter ur olika livsområden som helheter. 

6. De planerade övergripande temana i livsområdesmodellen (det allmännas skyldighet att se till att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna tillgodoses (22 §) samt likabehandling och icke-diskriminering (6 §) är ändamålsenliga för uppföljningen av läget i Finland. 


X Helt av samma åsikt ☐ Delvis av samma åsikt ☐ Vet ej ☐ Delvis av annan åsikt ☐ Helt av annan åsikt 


7. Motivering: De övergripande temana utgör i sig förutsättningar för att andra grundläggande och mänskliga rättigheter ska tillgodoses. Därför är det ändamålsenligt att de behandlas som övergripande teman. 


8. Vilka fem (5) livsområden av den preliminära helheten anser du är de viktigaste med tanke på läget för rättigheterna i Finland? 

Ange prioriteringsordningen för livsområdena med siffrorna 1-5: 1 viktigast och 5 minst viktigt. 
☐ Personlig frihet och integritet 
2 Rättsskydd och god förvaltning 
☐ Privatliv och familjeliv 
☐ Yttrandefrihet och rätt att framföra åsikter och ge uttryck för sin övertygelse 
1 Språk och kultur 
3 Delaktighet och påverkan 

☐ Försörjning samt arbete under anständiga villkor 
4 Bildning och utbildning 
5 Hälsa, välbefinnande och miljön 

☐ Ett annat livsområde: 


9. Motivering: Det här svaret ges endast ur Folktingets uppdrags synvinkel, vilket innebär att de nämnda fem livsområdena är de viktigaste med avseende på den svenskspråkiga befolkningens grundläggande språkliga rättigheter. Svaret handlar därmed inte om vilka områden som är viktigast för det allmänna läget för mänskliga och grundläggande rättigheter i Finland.

Motiveringen till prioritetsordningen är att språk och kultur är kärnan i de grundläggande språkliga rättigheterna. Rättsskydd och god förvaltning är en förutsättning för att de språkliga rättigheterna ska uppfyllas i myndigheters och domstolars verksamhet. Delaktighet och påverkan är i sin tur en förutsättning för att kunna påverka beslut som har betydelse för förverkligandet av de språkliga rättigheterna. Bildning och utbildning är en av grundstenarna i ett fungerande tvåspråkigt Finland. Hälsa, välbefinnande och miljö är viktiga för var och en, samt är ett livsområde i vilket de språkliga rättigheterna (och utmaningarna i förverkligandet) ständigt aktualiseras.

INDIKATORER 


10. FN:s Högkommissarien för de mänskliga rättigheterna (Office of the High Commissioner for Human Rights, OHCHR) har en trestegsmodell enligt vilken indikatorerna uppdelas i strukturindikatorer för statens bindning till de internationella människorättsförpliktelserna, processindikatorer för mätning av de förpliktelser som genomförandet av rättigheterna förutsätter samt resultatindikatorer för beskrivning av det faktiska tillgodoseendet av rättigheterna i människors liv (https://www.ohchr.org/EN/Issues/Indicators/Pages/framework.aspx) . Indikatorerna beskriver på olika sätt hur staterna förbinder sig till människorättsförpliktelserna, hur de främjar dem och hur rättigheter utövas. Vilken av de ovannämnda indikatorerna anser du är den viktigaste? Ange prioriteringsordningen för indikatorerna med siffrorna 1-3: 1 viktigast och 3 minst viktigt. 

3 Strukturindikatorer 
1 Processindikatorer 
2 Resultatindikatorer 

11. Motivering: I synnerhet när det gäller grundläggande språkliga rättigheter ligger de största utmaningarna i verkställandet av rättigheterna och delvis i uppföljningen av dem. Därför bör fokus ligga på processindikatorerna och därefter på resultatindikatorerna strukturindikatorerna. För närvarande är den strukturella nivån relativt väl säkerställd (men kan variera beroende på politiska styrkeförhållanden).

12. Borde varje livsområde innehålla lika många struktur-, process- och resultatindikatorer? 

☐ Ja X Nej 

13. Motivering: De olika livsområdena har olika utgångspunkt och olika behov vad gäller struktur, process och resultat, varmed det inte är ändamålsenligt att låsa antalet indikatorer.

14. Vilka indikatorer d.v.s. mätare för grundläggande och mänskliga rättigheter borde ingå i modellens olika livsområden? Föreslå indikatorer för ett eller flera livsområden. Ange också informationskällan för de indikatorer som du föreslår. (Exempel: Indikator: Erfarenheter om mobbning i grundskolan, informationskällan: THL:s skolhälsoundersökning). 

De indikatorer som justitieministeriet tagit fram gällande språkliga rättigheter bör ingå i livsområdet för språk och kultur (Uppföljningsindikatorer för de språkliga rättigheterna, justitieministeriets publikation 41/2018). 

16. Finns det andra informationskällor (statistik eller undersökningar m.m.) från din organisation eller andra instanser som kan användas vid utarbetandet av indikatorerna? 

Regeringens berättelse om språklagstiftningens tillämpning
Språkbarometern
Beslut av justitieombudsmannen, justitiekanslern, diskrimineringsombudsmannen och regionförvaltningsverken.