Ärende: Nedskärningar av magistraternas verksamhetsställen
Hänv: Finansministeriets brev VM142:00/2012, 13.3.2014
En arbetsgrupp tillsatt av Östra Finlands regionförvaltningsverk har utarbetat en utredning med förslag om att minska antalet magistratsenheter i landet. Enligt förslaget kunde antalet magistratsenheter minskas från 41 till 25. Bland de enheter som föreslås bli indragna finns enheterna i Jakobstad, Kristinestad, Pargas, Raseborg, Lojo, Borgå och Kotka.
Finansministeriet har inte begärt utlåtande av Svenska Finlands folkting, men Folktinget hänvisar till sitt lagstadgade uppdrag (1331/2003) och tar ställning till förslaget i det följande.
Förslaget som helhet
Folktinget konstaterar att förslaget får uppenbara konsekvenser för magistraternas lagstadgade service på svenska och motsätter sig att de tvåspråkiga magistratsenheterna indras på basis av utredningen. Folktinget framför följande:
- att flera stora reformprojekt av betydelse för magistraternas framtid är aktuella för närvarande. Det är inte befogat att fatta beslut i fråga om enskilda magistratsenheter innan det finns ett helhetsperspektiv där samtliga förslag kan vägas mot varandra.
- att det aktuella förslaget inte beaktar de tvåspråkiga magistratsenheternas betydelse för kundservicen på svenska på lokal nivå. De tvåspråkiga enheterna i Pargas och Raseborg med en stark svenskspråkig kompetens handlägger också svenska ärenden som överförs från andra magistratsenheter inom respektive verksamhetsområde, vilket även gäller enheten i Borgå. Magistratsenheten i Jakobstad har en central betydelse bl.a. med tanke på den starka svenska majoriteten inom området.
- att beredningen inte har bedömt vilka de språkliga konsekvenserna blir, om verksamheten vid de tvåspråkiga magistratsenheterna överförs till samservice eller gemensam kundservice inom den offentliga förvaltningen. Om man drar in starkt svenskspråkiga enheter försämras den svenskspråkiga servicen, vilket inte kan accepteras.
- att de små och medelstora enheternas språkliga kompetens när det gäller att handlägga ärenden på svenska måste prioriteras i den fortsatta beredningen. Dessa enheter kan stärkas genom specialisering, och det är naturligt att de enheter som har en stark svenskspråkig kompetens specialiserar sig på svenska ärenden. Förutsättningar för detta finns åtminstone i Jakobstad, Kristinestad, Pargas, Raseborg och Borgå.
- att det geografiska området där dessa enheter är placerade har en viktig betydelse för möjligheterna att rekrytera personal, som utöver formella språkintyg också har faktiska kunskaper i svenska.
- att tillgänglighet måste beaktas i större utsträckning och med hjälp av flera indikatorer än i utredningen. Skärgårdsförhållanden, långa avstånd och bristande kommunikationsmöjligheter bör inverka på bedömningen i större utsträckning. Förslagets konsekvenser bör också analyseras med stöd av lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/1981). Detta gäller i synnerhet Pargas, Raseborg, Borgå och Kotka, som är skärgårdskommuner eller har skärgårdsdelar inom kommunen. För Kristinestads del bör långa avstånd beaktas.
- att flera medlemmar i arbetsgruppen har reserverat sig mot förslaget och bl.a. konstaterar att regionala särdrag och de tvåspråkiga magistratsenheternas betydelse för servicen på svenska inte har beaktats tillräckligt i förslaget om vilka enheter som kan dras in.
Allmänna kommentarer
Folktinget konstaterar att magistratsorganisationen ska säkerställa den finsk- och svenskspråkiga befolkningens likvärdiga rätt till magistratstjänster på sitt eget språk inom de tvåspråkiga verksamhetsområdena.
Eftersom magistratsorganisationen ska kunna bemöta invånarna på finska och svenska enligt lika grunder får strukturella reformer inte leda till att den språkliga beredskapen försvagas. Vid omorganiseringar är det av central betydelse att man väljer den organisationsform som har de bästa förutsättningarna att säkerställa de språkliga rättigheterna. Ifall det finns en risk för att den språkliga beredskapen försämras så bör en omorganisering inte genomföras.
Folktinget hänvisar till att den senaste magistratsreformen trädde i kraft så sent som år 2012 och resulterade i att samtliga magistrater med svenska som majoritetens språk (Vasa magistrat, magistraten i Åboland och Raseborgs magistrat) överfördes till större verksamhetsområden där majoritetens språk är finska. Eftersom behovet av magistratstjänster på svenska kvarstår infördes bestämmelser om ett visst antal tjänster med särskilda behörighetsvillkor gällande kunskaper i svenska i statsrådets förordning om registerförvaltningen (412/2011) och i Finansministeriets förordning om språkkunskaper som krävs av personalen vid vissa magistrater (569/2011).
Enligt den aktuella utredningen planerar man emellertid att överföra verksamheten från de magistratsenheter som dras in till samservice eller gemensam kundservice inom den offentliga förvaltningen. Även om syftet med de här servicefunktionerna uttryckligen är att erbjuda kundservice, så understryker Folktinget att den breda sakkunskap och språkliga kompetens som de tvåspråkiga magistratsenheterna har inte kan ersättas av samservice eller gemensam kundservice. Eftersom magistraternas verksamhet är lagstadgad och invånarna har rätt till likvärdig service på finska och svenska kan förändringar som försvagar den språkliga magistratsservicen givetvis inte heller godtas.
Detaljkommentarer
1. Folktinget konstaterar att förslagets språkliga konsekvenser saknas i utredningen
Utredningen innehåller en utförlig genomgång av språkbestämmelser med anknytning till förslaget. Arbetsgruppen har däremot inte granskat vilka de språkliga konsekvenserna blir om förslaget antas.
Justitieministeriet har gett anvisningar om förfarandet vid språkkonsekvensbedömningar. De språkliga konsekvenserna ska utredas vid beredningen av förvaltningsbeslut, som förändrar organisationen eller ämbetsindelningen eller verksamhetsställets placering. Det här sker med hänvisning till myndighetens utredningsskyldighet med stöd av 31 § 1 mom. i förvaltningslagen. Justitieministeriet framhåller särskilt att förslagets konsekvenser för säkerställandet av de språkliga rättigheterna ska bedömas såväl på kort sikt som flera decennier framåt i tiden (www.jm.fi/bedömning av språkliga konsekvenser).
Även statsrådets principbeslut om en nationalspråksstrategi (20.12.2012) fastslår att de språkliga konsekvenserna av förvaltningsreformer och lagstiftningsprojekt ska bedömas. Konsekvensbedömningens resultat ska beaktas på ett behörigt sätt när reformerna genomförs, så att man kan säkerställa ett lagenligt slutresultat.
Folktinget förutsätter att förslaget kompletteras med en grundlig bedömning av språkliga konsekvenser, som beaktas i den fortsatta berednings- och beslutsprocessen i enlighet med Justitieministeriets anvisningar och statsrådets principbeslut.
2. Folktinget framhåller att beredningen måste beakta effektiv kundservice på svenska samt fler aspekter på servicens tillgänglighet
En av de indikatorer som förslaget baseras på mäter servicens tillgänglighet, men endast med avseende på det geografiska avståndet till närmaste enhet inom samma verksamhetsområde. De tvåspråkiga magistratsenheternas betydelse för kundservicen på svenska på lokal nivå och servicens tillgänglighet från ett bredare perspektiv saknas.
I utredningen saknas också en utvärdering av den nuvarande språkliga magistratsservicen som underlag för arbetsgruppens förslag. Som det framgår av punkt 1 har arbetsgruppen inte heller bedömt de språkliga konsekvenserna av förslaget. Utöver detta framkommer det inte om arbetsgruppen har beaktat det svenskspråkiga befolkningsunderlaget inom de tvåspråkiga verksamhetsområdena som grund för förslaget.
Folktinget konstaterar att den utredning som föreligger inte utgör ett tillförlitligt underlag för beslut om att dra in de tvåspråkiga magistratsenheterna och framhåller det viktiga i att utredningen kompletteras i enlighet med dessa ståndpunkter.
3. Folktinget understryker att de språkliga behörighetsvillkoren måste fastställas åtminstone enligt nuvarande grunder
De språkliga behörighetsvillkor gällande särskilda kunskaper i svenska som gäller för personalen vid vissa magistrater beaktas i utredningen.
Däremot hänvisar arbetsgruppen till de personalminskningar som gäller magistraterna och hävdar att antalet tjänster som förutsätter särskilda kunskaper i svenska och behovet av dessa har minskat på motsvarande sätt: (”Tarkastelussa tulisi ottaa huomioon, että ruotsinkielen erityistä osaamista edellytettävien virkojen määrä ja tarve ovat vähentyneet suhteessa vastaavasti.”, s. 25).
Folktinget understryker att det här resonemanget inte är trovärdigt och därför inte kan användas som argument. Behörighetsvillkoren gällande särskilda kunskaper i svenska ska återspegla de behov av magistratstjänster på svenska som befolkningsunderlaget förutsätter. Man använder således fel måttstock för dimensioneringen av antalet tjänster och utformningen av behörighetskraven, om man sätter de språkliga behörighetskraven i relation till behovet av personalminskningar.
Folktinget förutsätter att de språkliga behörighetsvillkoren fastställs åtminstone på nuvarande nivå och i nuvarande omfattning på förordningsnivå.
4. Folktinget framhåller att Finansministeriet inte bör fatta beslut om att dra in enskilda magistratsenheter innan samtliga reformförslag har framlagts
Folktinget hänvisar till att flera reformprojekt av betydelse för magistraternas framtid är aktuella för närvarande. Det är således inte motiverat att fatta beslut om enskilda magistratsenheter, innan det finns ett helhetsperspektiv där samtliga reformförslag ingår och kan vägas mot varandra.
Folktinget framhåller att det är ytterst viktigt att Finansministeriet eller de enskilda magistraterna inte heller på förhand vidtar åtgärder som leder till att enskilda tvåspråkiga magistratsenheter dras in längre fram.
Folktinget uppmanar Finansministeriet att senarelägga den aktuella organisationsreformen tills ministeriet kan ta ställning till samtliga reformförslag av betydelse för magistraternas framtid.
Helsingfors den 11 april 2014
SVENSKA FINLANDS FOLKTING
Christina Gestrin folktingsordförande
Kristina Beijar
sakkunnig i förvaltningsärenden
Mats Brandt
ordförande
Folktingets förvaltningsutskott