Inrikesministeriet
Polisavdelningen
Ärende: Utkast till RP i fråga om ändring av polisförvaltningslagen och vissa lagar som har samband med den
Hänv: Inrikesministeriets brev 29.10.2012 (SM054:00/2012)
Ministeriets propositionsutkast
Utkastet gäller den riksomfattande polisförvaltningsreformens tredje skede (Pora III). Reformens syfte är att lätta upp strukturerna inom polisförvaltningen. Enligt utkastet lägger man ner Rörliga polisens verksamhet och överför dess uppgifter och personal till övriga polisenheter. Motsvarande åtgärder föreslås i fråga om de uppgifter som handhas av ansvarsområdet för polisväsendet vid regionförvaltningsverken. De förslag som gäller utbildningen vid Polisyrkeshögskolan bereds däremot inom ramen för ett separat lagberedningsprojekt. Lagarna avses träda i kraft 1.1.2014.
Språkliga konsekvenser. I propositionsutkastet ingår en redogörelse för språkliga konsekvenser av den föreslagna omstruktureringen:
- Rörliga polisen. Förslaget leder inte till att behörighetsvillkoren gällande språk ändras om personalen överförs till en tvåspråkig polisinrättning, eftersom Rörliga polisen är en tvåspråkig myndighet.
- Den lokala polisen. De tidigare polismyndigheterna med svenska som majoritetsspråk lades ner år 2009, och fyra regionala enheter med svenska som arbetsspråk inrättades för att trygga polisservicen på svenska. Enheterna kan tilldelas ett särskilt ansvar för att utveckla polisservicen på svenska inom hela polisinrättningens område. Enligt propositionsutkastet kvarstår dessa enheters uppgifter och språkliga ställning.
- Vissa enspråkigt finska polisdistrikt överförs till tvåspråkiga polisdistrikt till följd av den planerade sammanslagningen av polisdistrikt i landet.
Förhållande till grundlagen och lagstiftningsordning
- I propositionsutkastet granskas förslag som berör omstruktureringen av polisförvaltningen och de språkliga rättigheterna i förhållande till grundlagen. En utgångspunkt för reformen är att förslagen till förändringar i förvaltningsstrukturen inte försvagar finska och svenska språkets ställning i jämförelse med nuläget och att reformen tryggar polisservicen på svenska i hela landet.
Folktingets ställningstagande
Folktinget konstaterar att ministeriets beredning innehåller element som har en viktig betydelse för lagberedningsprocessen från ett språkligt perspektiv. I propositionsutkastet ingår både en språklig konsekvensbedömning och en separat bedömning av utkastet i förhållande till grundlagen.
Folktinget framhåller att det emellertid saknas en bedömning av vilka språkliga konsekvenser förslagen får i praktiken på kort och på lång sikt. Vi ser det som ytterst viktigt att ministeriet i den fortsatta beredningen analyserar förslagens praktiska konsekvenser både för hela polisorganisationen och för de enskilda polisinrättningarna, när det gäller möjligheterna att fungera likvärdigt på finska och på svenska. Folktinget föreslår att bland annat följande frågeställningar analyseras närmare:
- Har de tvåspråkiga polisinrättningarna en strategisk beredskap, som garanterar att polisservicen på finska och svenska fungerar jämlikt inom hela distriktet och som omfattar även den övergripande ledningen?
- Har de regionala enheterna med svenska som arbetsspråk faktiska förutsättningar att trygga och utveckla polisservicen på svenska inom polisdistriktet?
- Hur garanteras den språkliga likställdheten om ett enspråkigt finskt polisdistrikt överförs till ett tvåspråkigt distrikt?
- Hur säkerställer reformen i praktiken polisservicen på svenska i hela landet?
Folktinget har i flera sammanhang uttryckt oro över de regionala enheternas förutsättningar att trygga och utveckla polisservicen på svenska inom respektive polisdistrikt. Folktinget har bland annat konstaterat det viktiga i att de regionala enheterna har en rättslig ställning och befogenheter som tryggar deras möjligheter att garantera en fullvärdig polisservice på svenska. Enheternas rättsliga ställning är inte tillfredsställande i nuläget, och de tvåspråkiga polisinrättningarnas möjligheter att i samarbete med enheterna upprätthålla en jämlik servicenivå på finska och svenska är därför ifrågasatt. Folktinget hänvisar till att enheterna har en lagstadgad uppgift med direkt anknytning till språkliga rättigheter och skyldigheter enligt grundlagen och uppmanar därför ministeriet att vidta snabba åtgärder för att säkerställa enheternas verksamhetsförutsättningar.
Folktinget hänvisar vidare till att justitieombudsmannen i flera avgöranden har konstaterat att enskilda personers språkliga rättigheter inte har förverkligats vid trafikövervakningen. Motsvarande fall har aktualiserats också inom Folktingets språkskyddsverksamhet under det senaste året.
Slutligen hänvisar Folktinget till projektet Nationalspråksstrategin, som utarbetar en långsiktig strategi för nationalspråken under ledning av statsminister Jyrki Katainen. Kanslicheferna vid flera ministerier har förankrats i detta arbete och förordat konkreta åtgärdsförslag i strategin för att främja nationalspråkens ställning i myndighets-verksamheten. Strategin avses utmynna i ett principbeslut av statsrådet kring årsskiftet 2012-13. Nationalspråksstrategin och statsrådets principbeslut har därmed en stor betydelse också för den aktuella polisförvaltningsreformen.
Helsingfors den 26 november 2012
SVENSKA FINLANDS FOLKTING
Christina Gestrin
folktingsordförande
Kristina Beijar
sakkunnig i förvaltningsärenden