Ärende: Utlåtande av Svenska Finlands folkting om Statsrådets berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen 2009 (K1/2009rd).
Hänvisning: Begäran om utlåtande av riksdagens grundlagsutskott 13.1.2010.

Allmän utgångspunkt

Riksdagens grundlagsutskott har begärt utlåtande av Svenska Finlands folkting angående Statsrådets berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen 2009. Statsrådet ger en berättelse till riksdagen en gång per mandatperiod i syfte att redogöra för riksdagen för tillämpningen av språklagstiftningen, förverkligandet av de språkliga rättigheterna och om språkförhållandena i Finland. Berättelsen kan karaktäriseras som ett uppföljningsinstrument för att utvärdera hur lagstiftningen om de språkliga rättigheterna som gäller nationalspråken genomförs. Svenska Finlands folkting har tagit del av berättelsen och ger i det följande sitt utlåtande.

Tillämpningen av språklagstiftningen

Statsrådets berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen (mars 2009) är ett viktigt verktyg i arbetet med att säkerställa medborgarnas grundläggande språkliga rättigheter och nationalspråkens jämlika ställning. Berättelsen lyfter fram ett stort antal problem när det gäller hur myndigheterna klarar av att säkerställa den svenskspråkiga befolkningens språkliga rättigheter. Det finns språkliga brister inom alla samhällssektorer som berättelsen omfattar.

Folktinget anser också att Statsrådets berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen bör införas som ett separat ärende på riksdagens dagordning, för att markera berättelsens faktiska betydelse för verkställandet av medborgarnas grundrättigheter.

Av berättelsen framgår att det finns omfattande behov av förbättringar i fråga om den svenskspråkiga befolkningens rättigheter inom den statliga och kommunala förvaltningen, och den visar också på direkta brott mot språklagen. Brister i tillämpningen uppdagas särskilt inom social- och hälsovården samt inom polis- och rättsväsendet. Det är i sammanhanget viktigt att notera att de åtgärder som statsrådet föreslog i den första berättelsen år 2006 i allmänhet inte har verkställts. Också statsminister Matti Vanhanens brev till ministerierna (juni 2009) visar att myndigheterna inte tillämpar språklagstiftningen till alla delar.
Folktinget understryker att Finlands ställning som rättsstat förutsätter att myndigheterna tillämpar landets lagar, och språklagstiftningen utgör inget undantag från detta. Folktinget ser synnerligen allvarligt på det faktum att många myndigheter inte lyckas tillgodose medborgarnas grundlagstryggade språkliga rättigheter.
Folktinget understryker det viktiga i att myndigheterna tillämpar språklagstiftningen och kräver omedelbara åtgärder som rättar till missförhållandena i den språkliga servicen.

Folktinget förutsätter att statsrådet tar ett fastare grepp om uppföljningen av hur myndigheterna tillämpar språklagstiftningen och handhar den svenskspråkiga servicen. Detta förutsätter aktiv övervakning från statsrådet sida, eftersom språklagstiftningen inte innehåller sanktioner. I statsrådets berättelse konstateras att myndigheterna ska övervaka att lagstiftningen följs, samt följa upp och utvärdera hur den egna verksamheten främjar användningen av de båda nationalspråken. I berättelsen åläggs tjänstemannaledningen och de kommunala beslutsfattarna ansvar för att dessa åtgärder vidtas.

Dessvärre framgår av berättelsen att detta inte fungerar i praktiken. De flesta av de åtgärder för att förbättra tillämpningen av språklagstiftningen som statsrådet föreslog i sin berättelse från år 2006 har inte förverkligats, vilket tyder på att statsrådets uppmaning till myndigheterna inte gett resultat. Därför krävs ett fastare grepp från statsrådets sida för att åstadkomma resultat när det gäller att förbättra myndigheternas tillämpning av språklagstiftningen. Genom att ålägga myndigheterna att regelbundet rapportera om hur åtgärdsförslagen i statsrådets berättelse verkställs, skapas ett effektivare uppföljningssystem som enligt Folktingets mening ger konkreta resultat.

Berättelsen från år 2009 räknar förtjänstfullt upp behovet av nya metoder för övervakning, nya utvärderingssystem och nya uppföljningsinstrument.
Folktinget noterar särskilt punkten under kapitel 8.3 i berättelsen, som lyfter fram behovet av ett utvecklat system för kundrespons. Det ska vara enkelt för medborgarna att kunna ge respons på myndigheternas språkliga service. Det vore viktigt att kundresponsen handläggs av ledningen för varje myndighet, som ansvarar för hela organisationens verksamhet. Det förefaller som om ledningen i nuläget inte alltid är medveten om de brister som förekommer i språkservicen.

Förslag till åtgärder

Folktinget lägger för grundlagsutskottet fram ett förslag till åtgärder som statsrådet bör vidta och ber grundlagsutskottet särskilt beakta dessa i sitt betänkande.
Folktinget understryker vikten av att grundlagsutskottet uppmanar statsrådet under ledning av statsministern att ta ett aktivt ansvar för att de statliga och kommunala myndigheterna följer språklagstiftningen.
Ansvaret för övervakningen och uppföljningen av hur myndigheterna säkerställer medborgarnas språkliga rättigheter ligger hos statsrådet.

Folktinget ber grundlagsutskottet i sin skrivelse yrka på att statsrådet ålägger de statliga och kommunala myndigheternas ledning en skyldighet att enligt en fastställd tidsplan rapportera på vilket sätt åtgärdsförslagen i statsrådets berättelse har genomförts.

Folktinget föreslår vidare att grundlagsutskottet i sitt betänkande uppmanar statsrådet att utreda möjligheterna för och konsekvenserna av att inrätta en språkombudsmannafunktion i anslutning till Justitieombudsmannaämbetet, med tillräckliga befogenheter och sanktionsmöjligheter. Språkombudsmannens uppgift skulle vara att övervaka, följa upp och utveckla tillämpningen av språklagstiftningen.

Helsingfors den 4 februari 2010

SVENSKA FINLANDS FOLKTING
Anna-Maja Henriksson
Ordförande